Sista veckan på min praktik här på Wisely började i måndags, jag kan inte förstå hur fort tre månader har gått. Istället för att berätta hur det har varit nu när jag har kommit in i rollen som praktikant tänkte jag istället skriva om min första dag här.

Det hela började med en ganska så intressant mailkonversation jag hade med min handledare Rickard. Jag ställde den ganska väl relaterade frågan om det fanns någon klädkod på min kommande praktikplats varpå han svarade att det absolut gjorde det. Framförallt hade de så kallade temaveckor där de testade olika saker varje vecka. Trots att jag hade mycket svårt att tro honom gav den seriösa ton han höll sig i ett mycket övertygande intryck. Dessutom hade han bifogat ett par mycket trovärdiga bilder som förtäljde tidigare veckors teman. Det är lika bra att göra som han säger tänkte jag.

Den första dagen kom och jag hade precis som temat förespråkat lånat in kilt, sporran(?), och höga knästrumpor. Detta ackompanjerades av en nyköpt kråsskjorta och traditionsenlig hatt. Jag skulle kunna betala mycket för att se mig egen min när jag väl kliver in genom dörren här på artonde våningen och inser mitt eget misstag. Jag är ensam om att ha ”temakläder” på mig. Jag har blivit utsatt för ett riktigt practical joke och nu sitter jag där själv. Folk tittar lite snett på mig och jag kan verkligen känna hur de undrar om jag precis blivit utsläppt från ett dårhus.

Eftersom jag är mån om att göra ett gott första intryck är jag självklart alldeles för tidig, mer nogräknat en halvtimma. Min handledare har bokat in ett tidigt morgonmöte så jag tillbes att sitta snällt ner och vänta. Inga problem tänker jag samtidigt som jag fortfarande känner hur hjärtat bankar så hårt att det antagligen syns igenom min nya skjorta.

Jag rycker åt mig en tidning och försöker se upptagen ut, funkar sådär. I magen har fjärilarna precis börjat peaka på sin ecstacytripp och jag inser att ett toabesök skulle vara välkommet. Jag börjar febrilt leta efter någonstans att släppa på trycket och hittar en dörr som skulle kunna dölja det jag söker. Det finns bara ett problem, den är gjord av glas. Om jag ska vara helt ärlig så är det inte en praktikants våta dröm att dra av en nervositetsskit första dagen på en toalett med en glasdörr.

FANFANFAN

Mina tankar går osökt till Thåströms gamla dänga med ovan nämnda titel. Den passar dock inte riktigt in då den skildrar en sprucken romans medan jag mer sitter i skiten både bildligt och bokstavligt talat.

För att vara helt säker på att misären är ett faktum frågar jag tjejen i receptionen lite förbigående om det finns någon toalett i näheten. Får katastrofen bekräftad av ett snabbt leende och en liten nickning mot den genomskinliga helvetesdörren. Aldrig i livet tänker jag.

När Rickard väl kommer till min undsättning ser jag antagligen lite lätt besvärad ut men han är lika trevlig som det senare skulle visa sig att han alltid är.

Hur dagen slutade är väl egentligen historia men jag kan ju säga att jag efter några timmar insåg att det fanns andra toaletter här på kontoret som inte stoltserade med glasdörr och min utstyrsel numera betraktas som dagen då skottland kom till sverige.

Jag fick alltså redan första dagen lära mig tre nya saker;

  • Tro inte alltid på vad folk säger.
  • 24-timmarsregeln om att fasta innan operation är applicerbar på praktik också.
  • Glasdörr på toalett är bara coolt om man ska göra nummer 1, är väldigt bekväm med sig själv eller inte bryr sig om andras välbefinnande.

Oskar
aka
Prao Praosson

Tags

Discussion

Be the first to post a comment.